-
Skön Retromusik: Pinball Fantasies (A500, 1992)
Det fanns en tid då Digital Illusions inte tillverkade krigsspel. En tid då de heller inte tillhörde Electronic Arts. Men då de lik förbenat var Sveriges stolthet inom spelvärlden. Pinball Fantasies från Digital Illusions Creative Entertainment (DICE) är kanske mest känt för att komma efter Pinball Dreams men innan Pinball Illusions. Spelet var världens just då…
-
Skön Retromusik: Paperboy (C64, 1986)
Många 70-talister minns Paperboy från C64-versionen med klassisk musik av Mark Cooksey. De som är ännu lite äldre kanske framförallt minns spelet från arkadhallarna några år tidigare – med helt annan klassisk musik. I min värld är det C64-versionen som är allenarådande, och därför också den jag presenterar i min retromusikserie. Att dela ut tidningar…
-
Skön Retromusik: Space Quest III (A500, 1989)
Ibland när jag är på hamburgerhak brukar jag kläcka ur mig ett referensskämt om Monolith Burger, mest för att se om mitt sällskap hänger med. Och vet du vad – då och då finns det faktiskt en och annan själ som snappar skämtet och skrockar förnöjsamt med på noterna. För dig som inte fattar –…
-
Skön Retromusik: Fire & Ice (A500, 1992)
Förr var det vanligt att hjältarna i spel var hämtade från djurriket, ofta för att marknadsmässigt utmana tv-spelsgiganter som Sonic the Hedgehog, Fox McCloud och Donkey Kong. Minns du till exempel ankorna Bin och Pin i Dynamite Düx? Eller kanske rymdmyran Zool i spelet med samma namn? Då är chansen stor att du även minns Cool…
-
Skön Retromusik: Outlaws (PC, 1997)
Hur gammalt får ett retrospel vara och hur orkestral får musiken vara? Anledningen till att jag frågar är att retrospelet Outlaws till PC bara är 14 år gammalt och innehåller ett soundtrack som helt och hållet består av inspelad musik istället för samplad eller midi-styrd. Men Outlaws är ändå en retroklassiker att minnas. Det ovanliga…
-
Skön Retromusik: Frantic Freddie (C64, 1983)
En del spel från förr minns många med välbehag, men så här i efterhand kan det vara svårt att minnas varför. Det finns inget speciellt med plattformsspelet Frantic Freddie att minnas, kan man tycka. Annat än att det var infernaliskt svårt. Ja – och att det hade otroligt underhållande musik. Det lilla oansenliga spelet Frantic…