-
Skön retromusik: Rainbow Islands (A500, 1990)
Den sköna musiken från arkadspelet Bubble Bobble slutade inte med Bub och Bobs framgångar i kampen mot slutbossen Grumple Grommit. Nej, i uppföljaren Rainbow Islands: The Story of Bubble Bobble 2 från 1987 drar de båda drakarna vidare i sin återvunna mänskliga skepnad och fortsätter jakten. Få vet kanske att serien fick hela två uppföljare…
-
Skön retromusik: War in Middle Earth (A500, 1988)
När jag tog upp musiken bakom The Lord of the Rings, Vol. 1 var det en del som genast började minnas ett annat gammalt Tolkien-spel från samma saga, nämligen War in Middle Earth. Få spel har förbryllat mig lika mycket som War in Middle Earth; egentligen ser det ut som ett väldigt kompetent strategispel med…
-
Skön retromusik: The Great Giana Sisters (C64, 1987)
Mitt starkaste minne av The Great Giana Sisters är hur fantastiskt allting var. Det var utmanande på en lagom nivå, det flöt på fint utan hackande sidscrollar och det erbjöd mängder av varierande nivåer. Giana Sisters hade bara ett enda problem; det var en skamlös kopia av Super Mario Bros. Och det var också därför…
-
Skön retromusik: West Bank (C64, 1987)
Många spel till Commodore 64 var arkadportningar, men det var inte alltid jag som liten insåg detta. Det var först som vuxen – och inte alldeles länge sedan heller – jag insåg att det beroendeframkallande West Bank egentligen var en hemdatorkopia av arkadoriginalet Bank Panic från 1984. Men med bättre musik. När jag gjorde Retrokanon…
-
Skön retromusik: Ghouls’n Ghosts (A500, 1989)
Dåliga arkadkonverteringar till hemdatorer har varit ett gissel ända sedan tidigt 80-tal, då hemdatorrevolutionen började ta fart på allvar. I en del fall berodde den låga kvaliteten i hemdatorversionen på att hårdvaran helt enkelt inte orkade med, och i andra fall handlade det om ren lathet. Det som dock ofta stod ut från den mediokra slutprodukten var…
-
Skön retromusik: Red Max (C64, 1987)
David Whittaker är en man med många strängar på sin lyra – och sin dator. Jag har tidigare skrivit om hans musik i populära spel som Lazy Jones, Armageddon Man och Shadow of the Beast med mera. Det som inte är lika vanligt är att jag tar upp mindre bra titlar som David Whittaker bidragit till…
-
Spel med klassisk musik
Att spel nuförtiden mest innehåller nyskriven musik har jag nämnt som hastigast tidigare. Att retrospel ofta innehåller klassisk musik beror förmodligen på att den är billig att använda, då ingen sitter på rättigheterna. Å andra sidan är det många spel som dras med tuffa budgetkrav även i dag, så egentligen är det kanske ingen glasklar förklaring. Så –…
-
Skön retromusik: Wizardry (C64, 1985)
Min semester börjar exakt i dag – och vanan trogen inleder jag den med att blanda till en fin mojito jag avnjuter i…hm, ösregnet. Exakt vad detta kommer att innebära för skrivandet här på Spelpappan är svårt att säga, men eftersom jag nu kommer att ha tid att fortsätta på mina många projekt är det…
-
Skön retromusik: Miami Vice (C64, 1986)
Miami Vice var en populär polisserie i mitten på 1980-talet. Faktum är att det är en av de polisserier som haft störst inflytande på genren sedan Michael Mann tog den till oanade höjder – åtminstone under de två första säsongerna, innan den faller in i slentrian och ren Don Johnson-hysteri. Datorspelet till Commodore 64, Miami…
-
Skön retromusik: Shadow of the Beast II (A500, 1990)
Den som hänger med i retromusiken som presenteras här minns säkert när jag körde Shadow of the Beast för nästan två år sedan. Nu har turen faktiskt kommit till Shadow of the Beast II, även om upplägget är klart annorlunda än förra gången. Bland annat kan vi konstatera att spelmusik inte måste vara lång för…