-
Minns vi dagens spelmusik om 25 år?
Inför helgen skrev jag en liten grej på Eurogamer.se om dagens spelmusik och vart den är på väg. Jag tog fasta på en tes som säger att spelmusiken blir allt fattigare på melodier och närmar sig filmbranschens generiska musik, och när jag ställde ledande frågor till finske spelmusikern Ari Pulkkinen och svenska film- och spelkännaren…
-
Skön retromusik: Rod Land (A500, 1991)
Ett av de skönaste spel jag vet, åtminstone för två spelare, är Bubble Bobble – som också blev porträtterat här på Spelpappan under hösten 2010. Ett spel som grundar sig på ett liknande koncept är likaledes japanska Rod Land från 1991. Och även om inte många verkar hålla med mig anser jag nog att den korta…
-
Skön retromusik: Dragon Wars (A500, 1990)
Holländaren Charles Deenen har jag skrivit tidigare om, närmare bestämt i retromusiktexten som handlade om Lord of the Rings till Amiga 500. Samme Deenen är även högaktuell när det gäller den utmärkta in-gamemusiken till Dragon Wars, ett mycket uppskattat rollspel i sann Bard’s Tale-anda (samma utvecklare, Interplay) – åtminstone tills dess Eye of the Beholder dök…
-
Skön retromusik: Magic Pockets (A500, 1991)
Jag har redan redogjort för vilken väg datormusiken i spel och demon började ta i början på 1990-talet, både i retromusiken från Xenon 2 och artikeln om Mahoney. I takt med att samplingar ersatte internt hårdvaruljud började också musiken låta som ”på riktigt”. Det var inte spelbranschen sen att snappa upp, men lite lökigt blev…
-
Skön retromusik: Loom (A500, 1990)
Det fanns vackra spel även på 80- och 90-talet; allt var inte Pac Man och 400 olika sorters shoot ’em-ups. Eftersom vi spelare dessutom var så svältfödda på titlar som faktiskt gjorde anspråk på att berätta något kanske det var enklare då än nu att engagera? Trots taffliga musikljud och pixlig grafik. Ett av LucasArts…